Kazuo Ishiguro – Nobelföreläsning

Mannen vill ha acaai

Denna gång har vi mycket att bjuda på. Vi har under sommaren haft en novelltävling i Följeslagarna, och just i detta utskick kan ni läsa allt om den, inklusive en intervju med vinnaren, vem nu det är… Vi har också en hel del nyheter samt en ny tävling där man kan vinna ett mycket fint och roligt pris, fast det kräver lite kunskaper… Läs mer här nedan. Och sist men inte minst har vi i detta utskick extremt många frågor och det gillar ju vi! Mer sådant! Alla tre finns nu på nätet. Random House har nu släppt ett längre utdrag ur boken på nätet. Det är samma som finns på den officiella sidan men lite längre. På omslaget till Scribners vårkatalog fanns delar av omslaget med. I veckan som gick lade King ut en kommentar till prologen som han släppte på sin hemsida.

1. Teoretiska reflektioner om makt integration och strukturell diskriminering

Begreppet rasifiering, som Molina analyserar i sitt bidrag, lyfter fram processuella aspekter inom reproduktionen av rasistiskt tänkande och dess effekter för skapandet av en samhällshierarki som baseras på föreställningar om art. Vithet är det som inte nämns men ändå talar, konstaterar Tesfahuney inom sitt bidrag till denna bok. Kolonialism, slaveri och folkmord har legitimerats igenom hänvisningar till modernitetens civilisationsprojekt. Det koloniala arvet har genom nationella statsbildningars tillväxt även medfört gränsdragningar vilket alltför ideligen har manifesterat sig i krig, massmord och fortsatt politiskt och ekonomiskt avhängig. Det finns en rad omständigheter såsom transformerar nationalstatens rasism till ett globalt privilegiesystem.

Mannen vill ha länder

Populära kategorier

Det flög självbelåtet in under radarn gällande de flesta genrekännare, gissningsvis till en peppande intro av Irene Caras What a feeling. Väl innanför våra linjer avväpnade det oss totalt med märklig väl valda komplimanger samtidigt som ingen som blickade upp i skyn kunde undgå att förföras av dess rättframma uppnosighet. Att bara dyka upp odla här från ingenstans och skriva all andra på näsan? Den självbelåtna fräckheten! Men den här titeln visade sig vara mer än bara ett fint, kaxigt yttre — den är utan tvekan ett av årets allra ultimata spelsläpp. Absurdistan och Den ryska debutantens handbok är precis som Disco Elysium lika delar groteska och humoristiska. Det doftar gammal överklassfylla, rysk rödbetssoppa, svindyr champagne, överbliven kaviar, och det ligger något lojt, uttråkat över sättet gällande vilket handlingen drar sig framåt såsom en axelryckning. Där många digitala rollspel är som en övertränad amerikansk frank i för tight skjorta som gapande sveper hotshots för att ta kurage till sig att gå ut gällande dansgolvet, är Elysium en sval brud från St Petersburg som kedjeröker samt sittdansar lite uttråkat på en bunt stol i baren. En melankolisk auteur med för många högskolepoäng som hon egentligen inte har någon nytta bruten men gärna råkar nämna som inom förbifarten.



Leave a comment